"Ett val för livet"

hur hanterar man plötsliga trauman och hur ska man reagera?
jag själv har kommit på mig att jag är otroligt känslig person. Ytan/skalet är relativt hård, men jag skäms inte för att visa känslor och på senare tiden har det visat sig mer och mer.
Min uppväxt har varit bra, och genom mina år har vi i familjen varit "skonade" från dödsfall och tråkigheter. Kan man säga skonade? förstå mig rätt. för visst kan det vara bra på sitt vis att uppleva dessa tråkigheter, man lär sig livet på ett annat sätt. men i min familj alltså har vi alltså inte upplevt några större tråkigheter.. Men allt mer livet går så sker det trauman som inte får hända!

idag hade jag en pissig dag rent utsagt. Vaknade och kände mig "bakis" efter nattjobbet... seg och omotiverad till det mesta. Tankar och frågor om framtiden har börjat komma upp på senaste tiden, och idag var de extra starka i brist på annat. tillslut höll jag på att bli tokig av allt snurrandes i huvudet. Massa frågor och lösningar inför framtiden som jag känner måste lösas snart för att jag Själv ska må bra... så jag tog mig en promenad på 1,5 timme för att rensa skallen, eller rensa kanske blev fel ord, men jag lyckades skaka av mig dem iaf för en stund. Men när jag skulle hoppa in i duschen var jag in på dt.se och fick se ett reportage som satt som kniven i hjärtat.

Ett reportage om ett ungt par som nyligen fått barn, där mamman även har drabbats av obotlig kondrosarkom, en typ av skelettcancer!!! Bara den historien är hjärtskärande.
men det var som att någon verkligen vred om kniven där inne när jag upptäckte att det var MIN kompis Catrine som var sjuk. Hon och hennnes Stefan var drabbade!!! Bara av rubriken  och inledningstexten fick mig att börja skaka och chippa efter luft. när jag sen läste resten av reportaget så bröt jag ihop allt mer. Detta får inte hända!! Det kan inte ha hänt!!!!

Catrine jobbade jag med på Intersport under min tid där. En underbar tjej som jag lärde känna väldigt bra, vi var/är lika på många sätt. Oj vad mycket vi kunde snacka när vi hamnade på samma avdelning ;) haha. det var inte nådigt vad det snackades! Just därför, i slutet av min tid där, så satte den nya butikschefen oss på olika avdelningar :P tss.  Men efter min tid på intersport tappade vi kontakten, men när man har setts på stan har det inte varit någon skillnad. nu har vi inte hört på Bra länge... tyvärr. tänkte faktiskt för någon vecka sen på att jag undrade  om de blivit gravida än, eftersom jag visste om att det var vad Catrine ville :)
Svaret fick jag alltså idag. De har varit gravida, fått en vacker liten Stella och även gift sig. Men inte under de förutsättningar som alla hade önskat.

Ett sämre slut på dagen kunde man ju inte få på en redan dålig dag. Livet har återigen visat sig hur orättvist det är... och nu är frågorna ännnu fler! och jag känner att mina egna frågor måste lösas Snabbt. för vem vet, även dem friskaste människan kan på en fingerknäppning drabbas av det värsta! Även vår Catrine <3 Jag hoppas så innerligt på ett mirakel från ovan! Snälla Gud, låt Catrine ta sig igenom detta och få se sin Stella växa upp!

här kan ni läsa om resan historia:
http://www.dt.se/sport/1.4092893-ett-val-for-livet


ALL KÄRLEK och respekt till Catrine, Stefan och lilla Stella <3